and so it is, just like you said it would be. . life goes easy on me, most of the time
men det är bara en termin kvar, och inte ens det får mig att bli spänd inför den nya terminen. visst är jag lite spänd och nervös, men det är jag alltid inför en ny termin, och visst kommer det säkert vara roligt också. men, själva grejen att lovet är slut och att skolan börjar... känns fruktansvärt segt.
idag tänkte jag på hur dålig jag är, egentligen, på att hålla kontakten med folk. det blir typ msn och när jag inte pratat med en person på jättelänge känns det dumt att helt plötsligt bara säga hej för att sedan följa upp med en lite konstig konversation.
och just nu, så tänkte jag ringa en kompis men jag orkar liksom inte. för jag vet inte vad jag ska säga. på de enklaste frågorna så känner jag att jag inte kan svara enkelt utan jag.. jag vill berätta för dig. hur det är, på riktigt. bortom det krystade jo, jag mår bra. jag har så svårt att lyfta luren, även om jag verkligen vill prata med en person. bygger upp konversationen i huvudet och så blir den inte bra och då tänker jag att jag struntar i att ringa. och det är ju korkat. för man kan inte veta sånt innan och om man alltid tänker så, så kommer väl konversationen se ut så när man väl ringer, för att man blir så låst i det man redan byggt upp. och den här terminen.. jag..j a .. j a g v e t i n t e !
vi drömmer om hur allt ska bli, när farorna har gått förbi.
för att jag tror att år 2007 var bra. för att jag faktiskt gjorde en hel massa roliga och fina saker och umgicks med fint folk. för att folk älskade och att solen gick upp även de gråaste dagarna. för att kossorna fortsatte gå i hagen vid landet och att Mäsinge stod kvar där det skulle och välkomnade mig dit efter sommarens konfaläger. för alla de fina människor jag mötte och för alla fina stunder jag fick. för att jag åkte týp alla attraktioner på grönan trots min rädsla. musiken ! skorna ! kläderna! svetten rann under konserter, men livet var bra. för det mesta. det känns som om det iallfall var bra. just nu, när jag sitter med musiken på högsta volym och ser på mitt stökiga rum. för att vi gick på bio flera gånger och såg roliga filmer. för att jag skrattade så att jag fick ont i magen. för att jag insåg vad jag nog innerst inne vill göra med mitt liv. för att jag lärde mig lyssna på andra. för att jag blev trummis i Like pixie dust. för att jag bodde i London. för att jag blev tillsammans med Robin. för att du förstod. för att jag klippte håret. för att jag vågade lita på och älska. för att jag ... för att jag känner en gnutta hopp inför år 2008. 
vad du skrämmer mig, men jag börjar förstå dig nu.
julafton har passerat och så också juldagen och annandagen och nu är vi inne på tredjedagen. julafton kom inte med buller och bång, för julkänslan var långt borta. den, riktigt julkänslan. den man hade som liten. det var inte samma spända väntan, samma fängslade blick vid Kalle Anka. Jag kom och gick lite som jag ville, och det kändes inte ritkgit som jul. men jag fick det jag ville ha och det är jag glad för. så visst, julen har varit bra. men... det har saknats något. dagarna har gått så sjukt fort med släktkalas och grejer, att jag inte ritkgit kunat njuta av tiden. och imorgon far jag till uppsala och det känns bara kaos inuti.
för jag vill bara vara hemma. se på filmer. äta mandariner. njuta av julen. inte packa och stressa fara iväg på kalas varje dag och stressa runt i stan med tusen andra människor som är inställda på att döda alla som kommer ivägen för deras shoppingdag. (nu tog jag i, men det kändes så igår när jag var inne i stan i en och en halv timme. två klänningar rikare och ett par örhängen, men jag fick inte tag i det jag verkligen sökte efter. den lilla klockan i långt halsband från glitter, how i love it)
nu vankas det gröt och packning och jag ska försöka få min jul med film och mys
cause the hardest part of this is leaving you ...
om vad andra människor tycker, om vad jag tycker, om vad världen tycker om mig. och det är sjukt, att andra människors åsikt ibland, och oftast, ska spela större roll än min egen. jag hatar det. att .. ofta behöva känna sig fel och (be)dömd när man gör något, sukta efter beröm och uppmärksamhet. och även om jag kanske inte gör det lika tydligt som vissa andra, så gör jag det. för jag tror alla gör det, i en viss mån. när jag gör något som jag tycker är bra, då litar jag inte riktigt på mitt eget omdöme utan måste fråga andra om jag verkligen var bra. och om jag gör något dåligt vill jag på ett sätt att folk ska hålla med mig, men på ett annat att de kansek ska peka ut det som är bra, på riktigt riktigt.
för jag hatar känslan av hopplöshet som infinner sig. klumpen i halsen för att man inte får en klapp på ryggen eller en stjärna i kanten, inte utmärker sig på ett bra sätt. jag vill bara.. jag vet inte. vara lycklig. men det går inte när alla först ska kontrollera att jag duger.
all i want for christmas is you.
men pepparkakor alltså, kan det bli mer juligt än så?! en massa pepparkakor, och mjölk. eller lussebullar. eller min absoluta favorit - glögg!!!!!
mina fötter gör ont
magen gör ont och fötterna värker men jag har julkänsla!! feting känslan i hela halva kroppen och nu ska jag gå och pyssla lite med presenter och så..
jätteonödigt. men. ja.
!!!!
hej framtid, hej söndag
nu är det söndag !! klockan har slagit för mycket och jag ska snart gå och sova tänker jag. eller, jo. det tänker jag för ögonlocken trillar nästan ihop. dagen har gått fort, men långsamt och jag känner att jag faktiskt haft tid att inte oroa mig över teatergrejer och sånt struligt, men roligt på sitt sätt, och istället kunnat koncentrera mig på att bara softa. julpyssla. lyssna på musik. skriva lite. jag har fått en väldigt kreativ tillvaro, jag har börjat klottra ner ideèr på låttexter och saker och det är kul - jag gillar`t väldigt mycket. vore häftigt. får väl ta och lära mig gitarr eller piano så att jag kan sätta musik till orden, det vore väldigt häftigt.
annars då.. ja, jag drömmer om livet och saker som jag vill göra och jag bävar inför beslut som ska tas och jag vet inte, jag stressar upp mig. framtiden - kommer du vara snäll mot mig? jag bara undrar, för om du inte kommer det vill jag vara förvarnad, okej? inga läskiga överaskningar som förstör min lycka, ska vi säga så? - bra! !! !!!
godmorgon
det är torsdag idag och jag känner mig stressad. inför allt som ska hända framöver. det som jag oroar mig mest över och som känns som en klump i magen är uppspelet. jag kan itne göra något bra. det går bara inte.
jag kan itne hitta rollen och när jag gör det så är det fel och det känns som om jag förstör hela scenen och jag missar repliker och förstör och .. jag vill inte. faktiskt så vill jag itne spela upp det här. och nu är jag sjuk, men jag vet att jag måste pallra mig till skolan imorgon för repetiotion och på måndag också och på torsdag nästa vecka också för på fredag ska vi spela upp. jag är nervös. för jag vill göra något bra, något riktigt bra. något som får folket i publiken att känna "wow, hon var duktig". för jag älskar det här, jag älskar att spela men det känns inte som om jag är tillräckligt bra, tillräckligt någonstans.
det som var bra igår var väl att jag hittade hur jag skulle säga vissa repliker och att jag bara ska sitta irriterad och bitter en hel fest -roligt värre. jag hoppas det blir bra.. tillslut. det blir det säkert. det är bara jag som känner mig otillräcklig.
!!!!!!!!!!!!!!!!
jag borde göra kart historian.
idag har jag pluggat, och verkligen försökt vara fokuserad. men det är svårt när jag hela tiden hittar andra mycket intressantare saker. på internet. under foten. i skrivbordslådan. ÖVERALLT!
och nyss så hittade jag denna. och jag gillar den. verkligen. den var fin lugn och akustisk.
och så hittade jag den här också.
min rygg gör jätteont och jag lyssnar på musik och har en ledig fredag.
det är ganska obehagligt faktiskt, gör bara konstant ont och det har gjort det sen imorse när jag gick iväg till skolan. och jag vet inte varför. kanske för att jag stod klämd mellan massa människor i tisdags och min väska grävde sig in i axeln, men jag tror inte det. för då borde smärtan kommit tidigare. det gör iallfall hiskeligt ont.
min dator har kraschat och därför sitter jag vid den andra. vi ska försöka ordna det i helgen (eller, pappa ska väl ordna det, jag ska titta på och försöka förstå.) känner mig ganska ensam utan den på något sätt och det är ju lite dumt, men jag gillar att sitta där ganska sent och prata med roligt folk. och kolla klipp på youtube. och skriva. och .. ja.
just nu lyssnar jag på, ni kanske har gissat, my chemical romance och låten cancer som jag fastnat för. annars går blindsides EP the black rose varmt i min stereo. WOW - vad jag gillar dom låtarna, det är något med texterna. dom kan sina saker, dom vet hur livet är. dom.. ja.
hejdå. nu ska jag se idol
jag ska inte ens ge mig på att beskriva känslan jag har..
deras låtar inger mig hopp. och .. jag vet inte. något. en bra känsla.
jag kan inte ens uttrycka mig eller stava så jag ger mig itne på att försöka besrkvia konserten mer, det kommer komma, en annan dag. nu måste jag bara smälta det.
over and out . ♥
Promise you won't let me fall asleep never to wake up
Til my breath is gone don't let the color of my eyes fade
-hej
men jag diggar den och nu sitter jag här och hör den för miljontegången på några dagar och jag gillar den. det är något med den. jag vet inte vad, men jag gör det. så tack. jag är trött och borde sova för ögonen faller ihop gång på gång på gång och jag ska sova snart. pappa hotade just med att dra ut jacket. haha.
godnatt ♥
jag hoppas och tänker och funderar och tar mig om mitt onda huvud och och och och.. ja.
igår var jag på teater trots bristande ekonomi och trötthet och magont och huvudvärk och jag vet inte allt. men jag är glad att jag gick för jag gillade pjäsen. det var något med den som.. jag vet inte vad det var, men den var bra. det är hur häftigt som helst att se en skådespelare på scen och jag börjar önska att jag kommer hamna där en vacker dag. stå och iklä mig rollen som en annan människa, och spela den människan så pass bra att man berör människorna som betalt pengar för att komma och titta. Det är det jag vill, med mitt liv. egentligen. tror jag. men jag vågar inte riktigt tro på det och hoppas på att lyckas, att bli något, för jag har för dåligt självförtroendet och lider nog en ganska stor brist på talang för att nå någonvart med mitt skådespeleri. men man kan ju få drömma lite, och önska och hoppas och föreställa sig och längta och .. beundra de som gör det och som gör det fruktansvärt bra.
det var en trevlig kväll och jag är glad och stolt över att jag inte lät mina ögon slås igen för då skulle jag gått miste om mycket magik. var ganska intressant att bara lyssna också, men eftersom min hjärna höll på att säga "linda, sov lite, det är lungt" så var jag tvungen att öppna dem igen.
och föresten, igår gjorde jag en så pinsam och rolig och knäpp sak att jag var tvungen att skaka på huvudet åt mig själv och le urskuldrande mot mig själv och mot alla andra.
regina spektor.
idag är det tisdag. eller, onsdag.
jag är förvånansvärt pigg faktiskt.
dock kommer piggheten med en smula huvudvärk - biefekt måntro?
dagen har gått åt till tårar, skratt och jobbtänkande. barnvaktat och jobbintervjuats och jag vet itne allt. jag har lite ont i fötterna av skorna och önskar att jag hade en fin vinterjacka.
as soon as you stepped througt my door, I saw you for the first time all over again
och på ett sätt så vill jag inte att det ska vara så, för det här är trean, mitt sista år i gymnaiset. jag vill minnas det. och jag menar inte att jag inte kommer minnas det, men .. de små sakerna liksom.
och nur är det snart jul men innan dess ska massa saker hända känns det som. och saker som jag vill ska hända. som att jag får börja jobba snart. som att dom ringer från stadsteatern och behöver mer folk (för hey- dom har mtt nummer) och att.. ja.
min ljusglimt i novembermörket och dysterheten är att Blindside kommer hit. till Sverige. till Hemlandet. till kafe 44 för att spela. jag kan inte beskriva i ord hur glad det gör mig, för deras musik har ... ja deras musik har.. den är OTROLIG helt enkelt. jag älskar den och jag älskar hur christian hoppar runt på scenen och dansar och hur Simon drar fingrar över gitarrens strängar och skapar fantastisk musik, eller hur Tomas öser på basen och hur Marcus bankar livet ur trummorna. det är total närvaro och man känner att dom älskar det dom gör, och det får mig att älska det dom gör ännu mer.
http://www.youtube.com/watch?v=RtqvSzshdzA - jag älskar den här videon. jag älskar när Christians arm växer ut och blir låång och man ser hur han verkligen vill få hinna ikapp. och jag älskar hur han mot slutet gör en liten volt i luften för att landa på de bruna och blöta löven och jag älskar hur han ser in i kameran och jag älskar närvaron!!! och sen så älskar jag slutet-slutet när han hinner upp henne, men hon hinner upp honom också och dom kramas - det är kärlek. det är så äkta.
http://www.youtube.com/watch?v=1eRmV_JVMqw&feature=related - helt fantastiskt och helt otroliga är dom och hela videon andas .. jag vet inte. någonting stort och fint och bra och .. ja.
ingen rubrik ingen rubrik ingen rubrik ingen rubrik.
New York 2011
Det regnar, men det hindrar inte att en ständig strid av människor försöker knuffa sig förbi Linda och Matt där de står, kalla, blöta och vilse i storstaden. Trots Matts konstanta utrop ("HALLÅ, människor. vi är faktiskt kända") så stannar ingen och hjälper dom hitta vägen till hotellet.
Linda roar sig lite med att slå Matt för varje gul bil som tutar förbi (och det är mååånga!!!!) och Matt försöker gnällande få henne att sluta, men det gör det hela ännu mer roligt så hon fortsätter slå.
"Gul bil"
"Gul bil"
"Gul bil"
"Gul bil"
"Gul bil"
Matt vrider sig, hans överarm är nu ganska blå.
"Du kan inte slå på alla. Det är fusk. Det finns ju typ, tusen miljarder gula taxibilar här."
Linda ler stort och måttar in fem slag efter varandra.
"Jag vet. Jag älskar den här staden."
jul, jul stråålande jul.
så idag har jag varit ledig och varit på intervju på ICA. gick sådär om jag ska vara ärlig, jag var glad men det kändes .. jag vet inte. och sen är det osäkert om jag kan arbeta de tider de vill och så var det tre andra och han ska höra av sig nästa vecka för provjobbning och efter det får man veta. så nu ska jag försöka hoppa på jobbet hos min morbror för att få in lite pengar till jul. kan behövas .. så jag ska föröska ordna det så snart jag bara kan, och sen så kommer jag få lite pengar. hoppas jag. och jag hoppas fortfarande på icajobbet eftersom man får fett bra med lön och det är bra att få in en fot för sommarjobb och julextrajobb.
nu ska jag försöka fixa ljudet på min dator och se lite vänner.
okej. jag vet. två blogginlägg på bara några timmar. men det här är viktigt !!!!
någon som vill följa med och se ett grymt bra band?!
barnvakt ?
jag sitter numera nere i mitt rum och skriver på mitt trådlösa tangentbord när jag bloggar. pappa installerade internet hit idag och det känns väldigt skönt att ha tillgång till det utan att behöva bråka med fyra syskon. så nu sitter jag här och ser skärmen växla mellan någon jobbig grönaktig nyans och en vanlig - jag gillar den vanliga mest.
idag är det fars dag och vi har firat pappa med paket och tårta hos mormor och morfar. jag har känt mig ganska trött hela dagen och gäspat hit och dit.
när vi kom hem loggade jag in på min hotmail. och fann ännu ett mail från ett ställe som ville kalla mig på intervju, bara jag är säker på att ha 50 timmars erfarenhet av barnvakteri och tycker det är kul, men det tror jag både att jag har och tycker. frågan är bara hur jag ska få ihop allt, nu när jag hoppas som tusan på jobbet på Ica. kanske att kan kan kombinera dessa två, eftersom barnvaktsjobbet bara är tio timmar i månaden, minst, och man får välja passen själv.
ska sätta mig och klura lite. vet inte hur jag ska svara på mailet, måste också bestämma mig ganska snabbt för dom vill helst se en på intervju denna vecka ....