luft och sten.

72515-16 mässa vid korset. wow.

hemma igen.

hemma igen och oj vad konstigt det känns konstigt. jag saknar bruset från rören i lillstugan, en skrattande henke, leende människor, sol, cluedo, pippitommyannikasjörövarelillagubbenherrnilssonochklingklang, sträckplågarna i skogen , de visa kvinnorna, skratten som ekade över gårdsplanen, stampsjungande barn, knarret i fjällgårdstrapporna, fadderfesten , moulin rouge showen, Ja och Nej leken, äpplen, pianospel, lovsång, gitarrklinkande, carolasjungande, eurovisionfantasten, skrytet, saras alibi sara , randigar tröjor, fadderplanerande , skämten , nätterna, sagan, tommy/willywonka rösten, magar, kittlande.

jag saknar allt. men mest av allt märks det att man inte är omgiven av många fina människor. och då tänker jag speciellt på alla faddrar som under fyra dagar blivit ens vänner och lekkamrater. vilken fest det har varit i fadderstugan.
och alla konfirmander, både läger ett och två. ni är fina och för er är saknaden hos mig stor. men vi kommer ses igen. tro inget annat!!

era skratt och er glädje har förgyllt återträffen i transtrand. vad skulle den varit utan allt folk! trots alla mjölklumpar i mina tekoppar och trötthet både i huvudet och halsen så är jag glad! wow.

   kärlek. ett av de få ord som kan beskriva känslan efter ett par sådana dagar.

återträffen .

oh. wow. just nu är jag alldeles för slut i huvudet för att ens kunna sätta ord på alla känslor som berör de fem dagarna uppe i transtrand.

wow.

jag ska skriva mer imorgon när jag sovit ordentligt. .

sommarvärme och mobiltelefoner

egentligen har rubriken på detta inlägg ingenting att göra med det som ska stå i det. men, för den sakens skull lägger jag in de två orden.

alltså. idag ska jag åka tåg. hela dagen istortsett. återträff i transtrand - roligt, trevligt och galet. solen skiner och det är rätt skönt. men inte med tanke på att jag kommer åka tåg. usch.
min mobil är en riktigt trevlig prick.


pappala kom hem från staterna igår. (:

nett - call me!

eurovision och kladdkaka.

eurovision song contest. tävlingen som ingen europeè kan säga sig inte känna till (om du inte bor i en liten hydda i dalarna ) jag måste säga att jag tycker det är riktigt kul, även fast jag inte diggar den musiken så mycket.
men detta måste ju sägas: jag har aldrig skrattat och tyckt en omröstning varit så rolig som den igår. jag menar, FINLAND. mjukis rock. hardrock halleluja! hur roligt kan det bli., och när hela bandet har bisarra masker och ser ut som orcher från saganOmRingen triologin. jag tyckte det var riktigt kul att dom vann. finland har aldrig kommit så högt upp, och det är kul att dom får smaka på segerns sötma.

men dock kvarstår några faktum:

från om med iår kommer alla vilja vara speciella, vilket innebär att schlagern kommer vara i koma i kanske ett - två år. nu kommer alla vilja sticka ut.

och carola förtjänade faktiskt att komma högre upp. Femma, jag menar. hon var otroligt bra, hon är otroligt bra. hennes röst och utrstålning greppar tag i en genom rutan. dock var inte låten den bästa. jag tror att hon skulle tagit hela världen med storm med "genom allt" om hon fått tävla med den förra året.



dagen idag. knas. träffat roligt folk, ätit sockerkaka och kladdkaka, spelat drama i kyrkan, skrattat, suckat, sjungit, handlat, sprungit till bussen, lyssnat på blindside,svenskaakademien och andra bra band.

en fin söndag!!

fredag. igen !!

vad är det som är så speciellt med fredagar? jag menar visst:
skolan slutar för veckan.
du får åka hem och får två sovmorgnar.
Stockholms city har en nöjesbilaga.
vi har scenisk gestaltning.
jag får åka tvärbanan.
man kan vara uppe sent för man kan sova länge nästa dag.


men änå! jag menar. idag tillexempel så:
hade vi ingen scenisk gestalning.
jag hade en oerhört kort dag, trevligt iochförsig meen, om man bor en timme och en kvart (med väntetiden) från sin älskade skola så blir det en lång dag iallafall. tre timmar och en halv typ för mig. inte jättelångt, men när man får tillbringa istorsett all tid antingen på busshållplatsen, på bussen, på tunnelbanan och tvärbanan, är det inte överdrivet kul!!

men, jag tycker om fredagar ändå. för då får man pusta ut lite. jag ska försöka sova ikapp, är skyldig mig själv så otroligt mycket sömn. när man somnar två gånger på samma lektion är det något som är fel. och då börjar man tänka när lektionens ämne är just hur dåliga söm och matvanor ungdomar har idagens samhälle. ehh.
jag tror iallafall inte att läraren märkte något. blev omilt väckt av mina vänner bara för att höra at - LINDA; SOV INTE! och DU HAR ETT MÄRKE AV VÄSKAN PÅ KINDEN.

men, jag tycker om er ändå ! ni är fina. och nett, tack för vattnet och tuggummit. jag har blivit melonextratuggummi besatt känns det som. det är gott och friskt.
Om jag har en förpakcning (GRÖN) melonEXTRAtuggumin och min gula plånbok och mina röda solglasögon. då är jag nästan lycklig.

LoveToYouAll.

regn .

 torsdag morgon. regn . datakunskap. 6:2o . buss . usch


jag har aldrig riktigt förstått meningen med att gå upp tidigt och gå till skolan. ( matilda <3 elliott. ) jag menar, varför gå upp tidigt, förlora flera timmars sömn och sen skynda iväg till en skola där det egentligen inte görs något vettigt. För just nu gör vi ju ingenting. . Snart är det sommarlov, och det känns som om alla uppgifter vi gör är fruktansvärt onödiga och enbart tidsfördrivande.


jag förstår inte vad det är för mening helt enkelt. jag vill sova, jag behöver min sömn. men idag så gjorde jag mig själv stolt genom att inte dissa första lektionen. jag klev upp, åt "frukost" såg på simpson och gick ut genom dörren (jag klädde även på mig och borstade tänderna, jag är ju ingen slusk) .
men till vilken nytta? dagen idag består av två lektioner till. matematik - där vi har noll saker att göra och teoretisk idrott. suck.

men, kanske en lunch och eventuellt seveneleven besök kan pigga upp. man kan ju alltid hoppas.

"hon vaknade upp och såg sig omkring. allt såg ut som det hade gjort kvällen före. men hon visste att något hade förändrats. hon kunde bara inte sätta fingret på det. hon vände sig om, och såg ut genom fönstret. regn."




Uppspel 15 maj 2oo6

Uppspelsdag. Uppspel:
- nervositet
- nervositet
- rädsla
- illamående.

Men detta känner du bara innan ett uppspel. Exakt efteråt sköljer "fy-vad-dålig-jag-var" känslan över, oavsett om man var dålig eller inte, och så sitter man så några minuter. Sen så kommer adrenalinet av att fått ha stått på scenen. wow.

vi hade uppspel igår. Min klass spelade upp igår. Min klass visade upp sig igår. Kul, intressant och konstigt. Jag som var utsänd att presentera allt gjorde bort mig totalt, eftersom personen som skulle ringai nte ringde.. hmm. men, det löste sig väl endå., ville dö och sjunka genom marken.

sen. ohh. sen började det. . resturang scenen med alla fula raggningsrepliker:

- ska du hänga med hem till mig och käka makaroner och blanda oboy?
   - gjorde det ont ? (följt av tystnad) .. när du föll ner från himlen alltså..
     - var din pappa tjuv ? .... asså, tog han alla stjärnor och la dom i sina ögon.

men, det gick nog rätt bra. eller, inte. men iallafall. ett uppspel är ett uppspel och nu är det över . lite trist. Nästa gång hoppas jag att det går bättre.

LovePeaceANDrock`n`roll .

söndag .

idag vet jag faktiskt inte vad jag ska skriva. Kanske borde jag skriva något väldigt fint och välformulerat som beskriver mig själv. eller något som har berört mig. eller bara något som betyder något.

men, idag är jag inte så klok. för en gångs skull. gav solandet på baksidan en ärlig chans. Jag tog på lite solkräm för att slippa fjolårest pinsamma halva-.ansiktet-bränna och gick ut på den tokvarma altanen. käckt la jag mig i den blåa solstolen och solade.. efter en halvtimme gav jag upp. att bara ligga i solen medan getingarna surrar i örat - nej tack. det ska vara en strand och blått vatten. då är sola okej. eller, ännu bättre. man blir solbränd oavsett vad man gör. . dröm.

men nu måste jag äta. så,slut på filosofreandet idag. . stavade visst det fel. men, skit samma. orkar inte trycka ner fler tangenter för att sudda ut mitt misstag.



L/NDA

                                                                        
 
72515-12                      Linda ? det är ju den där konstiga tjejen från ekerö. Hon som går barfota i stan och börjar dansa inne på seven eleven. du vet.. Hon som dricker te hela tiden !!  
                                     



vill göra något rätt

idag vet jag inte . jag vet ingenting. jag vet ingenting idag.
men för att vara sanningsenlig så brukar jag inte veta mycket andra dagar heller.
men, det är inte poängen.
 göra någonting rätt.

hennes hjärta slog hårdare för varje sekund.
hon orkade inte lyssna
för slagen gjorde för ont.
stress och panik
vill göra något rätt

personer i den färgskärmade burken
visar på hur ett liv borde vara
hon längtar
men har inget hopp.

hon tittar sig omkring
får livet på skärmen att slockna

de svarta, bultande bokstäverna skriker
och sen blir det tyst.
inte ett ljud hörs

bara bruset från tvn och
hennes tysta tårar.

hennes liv rinner ut genom
avloppsbrunnen
det blandas med det
brunaktiga vattnet.




- vad gör jag för att förhindra orättvisor i världen?
- vad gör jag för att bekämpa fattigdomen?
- vad gör jag för världen?



svar : jag lever. och försöker göra något vettigt av mitt liv.


något måste ju göras.


           något måste man ju göra. .
www.sida.se
det finns så mycket bra man kan göra. så mycket man kan syssla med. så mycket man kan göra för att hjälpa. för människor dör i vår värld. människor svälter.

"Den som nästan alltid är hungrig, otrygg och maktlös är fattig. De som inte kan gå till doktorn när de är sjuka, skicka sina barn till skolan eller känna sig säkra i hemmet och på jobbet är fattiga"

Som det är nu svälter 800 miljoner människor och tio miljoner barn dör varje år före fem års ålder. Omkring 40 miljoner människor lever med hiv/aids.
På SIDAS hemsida står det om hur mycket det kostar att utrota fattigdomen. och jag tycker det är skrämmande hur "lite" det handlar om.
för, det kostar inte så mycket som man kan tro. Det är svårt att veta exakt, men FN-organet UNDP har till exempel räknat ut vad det skulle kosta att ge alla fattiga människor grundläggande social service, som hälso- och sjukvård samt utbildning. Kostnaden uppskattades 1997 till att bli ungefär 40 miljarder under tio år.

Det skulle kosta ytterligare 40 miljarder att höja de fattigastes människornas inkomster till en nivå där de inte längre är extremt fattiga. Sammanlagt utgör det en halv procent av de globala inkomsterna i världen under ett år, eller ungefär vad världens sju rikaste personer ägde tillsammans 1997. Verkar det för dyrt?

Om jag ska vara ärlig så gör jag inte så mycket för att välfärden i världen ska bli så rättvis och jämlik som möjligt. Jag köper nästan alla mina kläder på HM, trots att jag vet att det kanske inte är världens bästa löner för tillverkarna. Oftast köper jag inte rättvisemärkta varor - istort sett alltid.
Men för att ändra levnadsvilkoren så behövs det att alla gör något. något litet.. .


idrottsdag.

Idrott och hälsa är i Sveriges skolor benämning på ett skolämne som finns i de flesta länder. För det mesta spelar man ett lagspel, har friidrott eller idrottsdag. Redskapsgymnastik är också vanligt. Det handlar nästan alltid om fysiska aktiviteter, men ibland har man dock teoretisk undervisning då till exempel eleverna får lära sig om tobaksrökningens skador eller om livräddning. Ämnet har funnits med hela tiden i den svenska folkskolan, och tidigare bland annat hetat:
  • Gymnastik med lek och idrott
  • Gymnastik
  • Idrott
Och jag älskar idrott. Att röra på sig, att svettas. Underbart!men usch. nej. inte riktigt min stil alls det där. Så idag var det återigen dags för en idrottsdag. men denna var faktiskt inte så farlig.

första timmen ägnades åt att leta efter saker som symobilserade klassen. vi hittade mycket intressant. en dansk ölburk och ett snöre med massa klistergrejer på. gula och blå! och sen byggde vi (jag måste säga att jag inte var så delaktig eftersom jag och matilda gick vilse i skogen och kom en kvart försent) en livslinje. den var fin. den bestod av en massa skräp. patriks arm, allas skor och ett typ träd som några tuffa killar burit dit. undra vilka? hmm..

sen resten av dagen lekte vi, vollyboll spelade vi, vatten skvätte vi och blöta blev vi. solade gjorde vi och skrattade gjorde vi sannerligen.
det var en rolig dag. roligare än jag trodde när jag vaknade imorse. så, wow. vi hade trevligt och mysigt och jag började jobba på att få sommarfötter = jag gick barfota rätt mycket. typ massor. och det var rätt roligt faktiskt. . eller, man kände sig somrig. .

så det var en fin dag. solen sken och jag borde vara lycklig.


det var väl rätt självklart?


Matilda.

Nu är det dags Matilda. nu ska jag dedicera ett inlägg i min oerhört konstiga blogg till dig (: min favorit matilda i hela världen.

vem är matilda? hmm. matilda är matilda. det finns inget mer man kan säga. hon är knäppast och galnast (näst efter mig kanske) och är BRA!

Matilda är singel. så killar- hon är en kalaspingla. tror inte jag fick skriva så, men sanningen måste fram! Matilda går med mig i min skola och där spelar vi teater. mer eller mindre. för det mesta sitter vi bara och pratar, äter muffins och dricker BRAVO äppeljuice. wow. vilka liv vi har?!

nejmen, såhär är läget., Matilda är fin och jag lovade att skriva lite om henne. hon är P i F&P. yeah .

Matilda - du är bra och jag älskar dig !

röda solglasögon

Jag har köpt ett par nya solglasögon. ett par röda, helfräcka solglasögon.
jag måste bara skriva lite om dom.
dom är alltså då röda. och riktigt fräcka.
man känner sig som typ en filmstjärna när man har dom på sig.
wow.

                                                              

okej.. kanske inte en filmstjärna meeeen.. endå jag menar.. ?!

men nu. över till något helt annat. nämligen min dag!! när jag vaknade klockan o6:16 imorse så insåg jag tre saker: solen sken, mitt huvud gjorde ont och magen smärtade.
beslut - hemma!! så jag stängde av klockan och somnade om.

men dagen idag. den har inte varit så speciell. har fått en läkartid nästa torsdag kl. 15:2o hos en doktor jag inte kommer ihåg namnet på. har ringt om sommarjobb men inte kommit fram. har ätit spagetti med morotssås (faktiskt gott) och sett på skräpprogram. skrivit med nett på msn typ arton olika gånger, behövt starta om datorn hundraelva gånger när den har dött och räknat matte. ekvationer och formler. varför?!

och nu sitter jag och tänker. jag skäms för att säga det men det jag tänker på mest är mina nya heta solglasögon. och min gula plånbok. den får mig alltid att le när jag ska ta fram pengar och betala någonting.
tänk vilken magisk värld vi lever i. när en gulplånbok kan göra en så glad!!


Kalle & Hobbe

Här följer några av de skönaste konversationerna mellan Kalle och Hobbe. alla borde veta vilka de är. Kalle är en skön liten kille, hobbe är hans tiger.

Kalle - HÄR STÅR JAG OCH VÄNTAR PÅ BUSSEN! ELVA ÅR TILL I SKOLAN! SEN UNIVERSITETET, OCH SEN SKA JAG ARBETA TILLS JAG DÖR.

VAD ÄR DET FÖR SLAGS VÄRLD? FÅR JAG BARA VARA BARN UNDER NÅGRA FUTTIGA ÅR...

.. DET DÄR MED ATT UTFORSKA, UPPTÄCKA VÄRLDEN DÅ? SÅNA SAKER ÄR OCKSÅ VIKTIGA!

Hobbe- TJA, DU HAR JU FORTFARANDE EFTERMIDAGARNA OCH HELGERNA!

Kalle - MEN.. DÅ TITTAR JAG JU PÅ TV!!!

________________________________________________________________________________________________

Mamma - MEN KALLE. VAD GÖR DU KVAR I SÄNGEN? JAG HAR JU ROPAT TRE GÅNGER. SKOLBUSSEN GÅR SNART. DU KOMMER MISSA DEN!!

Kalle - DET VAR MENINGEN. JAG SKA STANNA I SÄNGEN TILL JUL. DU FÖRSTÅR, JAG VILL HA TONVIS MED JULKLAPPAR OCH JAG TROR JAG ÖKAR MINA CHANSER MED ATT VARA SNÄLL ÖKAR OM JAG STANNAR I SÄNGEN.

Mamma - ATT TROTSA DIN MAMMA OCH MISSA SKOLBUSSEN ÄR VÄL INTE SPECIELLT SNÄLLT? DET ÄR STYGGT.

Kalle - DEN FÖRBASKADE TOMTEN HAR MIG I ETT SKRUVSTÄDE.
__________________________________________________________________________________

kalle - JAG VET HUR VI SKA FÅ TAG I PENGAR!!

hobbe - TOPPEN!!!

kalle- KOLLA! JAG SMÖG UNDAN DOM HÄR MAJSKORNEN VID MIDDAGEN IDAG.

Hobbe - MEN, HUR SKA DET GE OSS PENGAR?

kalle - ENKELT! JAG LÄGGER DOM BARA UNDER KUDDEN. OCH, HAR VI TUR SÅ GER TANDTROLLEN OSS PENGAR FÖR DOM ,INNAN DOM UPPTÄCKER ATT DOM ÄR FALSKA.
__________________________________________________________________________________

Om du inte förstod, så är det okej. man behöver nog ha en viss typ av humor för att fatta. hmm.. typ min humor ! eller något liknande.

72515-3

Till Felicia

Felicica min vän. du ville ha ett inlägg tillägnat dig. så här får du ett!
för er som inte vet vem Felicia är, är det hon som är den glada och fullkomligt underbara tjejen i teater ettan på kulturama. handen brukar vifta högt upp i luften på alla lektioner (speciellt samhäll) för felicia är väldigt smart!!

och. mig tycka om felicia.
får skriva lite mer sen.nu måste jag äta frukost !

FELICIA

novel

Hej.
Egentligen borde jag inte skriva såhär till dig. Du har ett eget liv nu. Du bryr dig väl förmodligen inte..
Men jag måste få veta hur du mår. Vad som händer i ditt liv. Och jag måste få berätta Berätta hur mycket jag saknar dig. Hur mycket jag älskar dig? För det gör jag. Eller, det tror jag att jag gör. Men jag orkar inte göra det om jag inte vet att du känner något för mig med. Var är d
 
Maria trycker ner deletetangenten och ord efter ord raderas från dataskärmen. Hon vet att hon endå aldrig skulle kunna skicka mailet. Det skulle bara ha tagit upp onödig plats i datorns minne och legat där tills någon fick för sig att rensa ut allt skräp som familjen samlat på sig under åren.
Hon borde glömma. Det borde hon. Tre år hade det gått sen sist, och de hade knappt någon kontakt med varandra. Ett enstaka sms då och då och några kortfattade rader i hennes mailbox. Men det räcker för att hon ska fortsätta hoppas. För att hjärtat ska hoppa över ett slag och ansiktet spricka ut i ett leende.
Men, vad var det hon trodde skulle hända? Ingenting skulle ha förändrats om hon skickat mailet. Raderna som hon så omsorgsfullt och noggrant hade formulerat och skrivit in på datorns gråa tangentbord är raderade.
Hon stänger ner programmet och lämnar den surrande datorskärmen. Det är hopplöst, ingenting kommer ändra på det faktum att han är borta.

Med ljudlösa steg går hon nerför trappan. Väggklockan i hallen tickar piggt och käckt på, trots att den nästan är 03:00, men när Maria går förbi känns det som om den riktar sina visare anklagande på henne. Vad gör hon uppe så sent? Komma här mitt i natten och störa tickandet.
Utan att ta någon större notis om klockans anklagelser går hon ut i köket. Tekokarns sladd sitter fortfarande i väggen, någon måste ha glömt kvar den i vägguttaget. Hon tar kokaren, fyller den med vatten och sätter sig och väntar på att det ska koka. Natten är en bra tid att tänka på. Då slipper man störas av allt liv runtomkring. Fokus kan vara på en själv utan att mötas av oroliga blickar.
 
Under åren har köksbordet blivit som en vän, köksbordet och den gröna tekoppen från loppmarknaden. Hon köpte den för tiokronor för att den påminde om henne själv. Utstickande, kantstött och sprucken på insidan
Med två händer kring den ångande koppen och benen uppdragna i köksoffan sitter hon och tänker.
Hon tänker på åren som gått och alla bra stunder hon haft. Men större delen av hennes tankar går åt till att tänka på den inre kampen hon kämpat genom åren. Hon tänker på den där rösten som talar om för henne att hon inte duger, och att den nästan försvann den dagen han sa att han tyckte om henne, men som växt sig starkare och starkare på sista tiden. Alltmedan han har blivit svårare att nå.
 
Det är inget speciellt med honom egentligen. Det är bara det att han bryr sig. Hon har alltid strävat efter att bli älskad, och när hon är i hans närhet känner hon det. Men hon vet också att hon inte duger. Att han är alldeles för bra för henne.

Hon andas tungt där i köksoffan och blåser på jordgubbsteytan. Aldrig kommer hon att kunna glömma honom. Inte ens som hon skulle vilja. För han finns där, och minnena sköljer över henne bara över en sån liten sak som doften av jordgubbsteet. Han älskade den smaken. De långa tekvällarna i köket gör sig påminda och hennes te blandas med tårar. Sakta droppar dom ner i den varma drycken och ger teet en svag smak av salt. Salta tårar som saltvatten kallade han dem. Så många tårar hon gråtit vid hans sida, så många kramar han gett henne. Oändligt och ofantligt mycket betydde det för henne.
Men nu. Ja, nu är det slut. Han är borta.
 
Den sista slurken te får ligga kvar på koppens botten när hon ställer undan den på diskbänken. Imorgon kommer mamma kommer att förstå att hon varit vaken igen, men det gör det samma. Det spelar ingen roll. För hon behöver de tysta och stilla försommarkvällarna för att tänka. Tiden då ingen annan är vaken är hennes tid.
 
Sakta går hon uppför trappan. Förbi klockans eviga tickande, trappsteg efter trappsteg. Datorn möter henne med sitt surrande. Tvekande går hon fram till skärmen, sätter sig ner på skrivbordstolen och försöker samla sina tankar. Vill hon skriva till honom? Vill hon att han ska förstå hur mycket han betyder och hur mycket hon saknar honom?
Med händer tunga som bly börjar hon formulera ett kort meddelande. Tangenterna trycks ner och bokstäver dyker upp på skärmen för att snabbt raderas igen. För intimt får det inte bli tänker hon, jag vill inte utelämna mitt hjärta helt.

Tillslut, när en A4 sida med tankar och känslor har komprimerats till fem rader är hon nöjd. Enkelt och vänligt är det, men samtidigt inte. Om man bryr sig om henne, om han tänker på henne på samma sätt som hon tänker på honom, kommer han se att det är ett rop på hjälp. Ett sökande efter någon att luta sig mot när stormarna kommer, en hand att hålla när tårkanalerna inte kan hålla inne gråten. En person att älska, både gränslöst och villkorslöst.
Någon att lita på, någon som finns där.

Efter mycket om och men klickar hon på ”skicka” rutan. Egentligen har hon väl inte så mycket att förlora, bara sitt hjärta. Och om han vill ta emot det, förlora hon det gärna. För hon vet att han skulle vårda det och ta hand om det. Oavsett vad som händer. Kanske är det bara så att hon behöver ta första steget. Våga kasta sig ut och lita på att någon finns där för att fånga upp henne. Någon, som älskar henne med villkorslös och gränslös kärlek.


Tillägnat Rosanna

Rosanna min vän.
vilka F&P är kommer du nog få fundera på länge och väl. man kan säga att det är en rebus. men, eftersom jag är god kan jag säga det här till dig:

F&P är jag och Matilda (:

fredag!!

Fredag. Fest. 18-års fest. Andreas 18 års fest.

förväntningarna var höga. eller, var dom. iallafall, det är är min blogg. här kan jag låtsats.
men faktiskt så var jag lite förväntansfull. kul att träffa hela galna klassen utanför skolan. men iallafall, såhär fortlöpte kvällen:

17:3o - Linda sitter på bussen . iklädd nytt prickigt linne. har några minuter tidigare just avslutat sminkningen under fyraårige arvids uppsyn och chockade min - vaaad är det där? och därpå en liten stöt in i ögat med mascara borsten. så, nu sitter Linda på bussen halvblind men bra.

18:2o - Matilda ringer och har panik. var är Linda? varför har hon inte kommit än? telefonsamtalet fortsätter enda tills Linda anländer till Gullmars där hon får gå över heeeela perrongen då hon trodde att hon var smart, men det visade sig att hon hade fel.

18:36- Linda går upp och ut genom spärrarna och ser matiilda som står och för handen fram och tillbaka. är det en vinkning flickan försöker sig på? telefonen börjar brusa när dom står nära varandra och då faller det sig naturligt att lägga på.

18:43 - Bussen avgår. Rosanna, Becka, Eve, Felica och hennes kompis med det coola namnet Madicken går på bussen. Linda och Matilda är förståss också med, men det var väl självklart? eller?!
Nettan ringer och är arg. tydligen har dom blivit dissade och Linda darrar av skräck när Nett säger att Daniel är påväg till telefonen. En knapptryckning så läggs samtalet ner.
Men det hindrar inte Nett och Daniel från att ringa upp och efter lite bortförklarningar hit och dit så läggs luren på igen. ingen är arg. eller?

19:o9 - Vi anländer till huset. Möts först av en Isak som skriker vilka han tror vi är (jag heter LINDA inte OLINDA, stoor skillnad) och sen en välklädd Andreas i hallen. grattiskram får han av alla flickor och sen så är det en massa andra ansikten som dyker upp. välkända och ickevälkända. sk. okända eller ökända.

Sedan så börjar festen. Daniel och Nett anländer någon gång snart, och det visar sig att dom bara skojade i teliofonen. Linda suckar ut och kan ta ner gaffeln hon höll upp som försvar mot Daniels vrede.
Musik-hög. galna människor. en rolig kille - Danne.(ny kille som var rolig.) Älg. Det hände en massa saker, som jag väljer att inte gå in på . om du inte var där så, synd för dig.

Men festen var som en fest ska vara .ROLIG. för det mesta. . i stort sett hela tiden, . tack - bra - wow.

Men. en fest är alltid en fest. Mycket kramar, pussar (från vissas sidor) och ostbågar. . överallt. . överallt.
Sen, vid 24:oo så sjöng/skrålade hela bunten för födelsebarnet Andreas. nu är han gammal och stor. lite jobbigt när man själv är liten och barnslig.

det roligaste av allt måste varit att nu i efterhand minnas allt som hände. för det gör inte alla, och då kan man komma och berätta vad som egentligen hände. man kan låta smart !
så, dagens visdom. om man inte dricker så mycket, kan man komma ihåg vad alla som drack mycket gjorde och på så sätt kunna berätta det för dom senare och fnittra lite. eller asgarva. fritt val!!


F&P gjorde klart en strålande insats när dom okuperade den bäischa soffan hela kvällen. vilken uppoffring, vilket mod. wow.

det var allt för mig. festen var - fest. och nu avslutar jag med Andreas favorit smiley (det var ju trots allt han som blev arton.)
(:

måndag. fast det var ju igår.

måndagen den första maj 2oo6 kommer nog vara fast i mitt minne ett bra tag till. för alltid.
för det var då vi åkte ner för solåsens totala överlämning, årsmöte och mat.
solåsen - stället där jag typ växte upp. min farmor och farfar var föreståndare där hela min barndom, så många av mina minnen kommer därifrån. ni förstår inte hur kul ett barn kan ha i ett så stort hus. .

så igår blev det världens nostalgikick. den hemliga trappan, bästa gömstället  bakom kanten, dörrarna man bara kunde se konturerna i, alla stolar man satt på och tittade på Pippi-avsnitt.

minnena sköljde över mig.

trots att det inte blev så mycket lekande i själva solåsen, lekte jag desto mer med småkusinerna. vem visste att en 5 åring och en 4 åring kan brotta ner en? efter kanske en timmes lek var jag rätt slut och de nytvättade byxorna fulla med gräsfläckar. men sånt är livet. vi hade kul. Linda, Joel och Simon. värsta galna gänget med huvorna uppe.

men något som inte var så kul var att farfar inte var med. han älskade den där gården, och det var hans ide hela mötet som var. för det var då alla som jobbat där skulle avtackas. jag saknar honom så sjukt mycket...