och jag förundras över hur glad man kan bli över en sliten svart bok med röda kanter.

och igår överaskade en efterlängtad födelsedags present mig och gjorde mig glad efter en dag fylld av blandade känslor. de nervösa attacker jag får när jag ska göra något viktigt, har nog sin grund i en prestationsångest som uppfyller hela mig. det SKA vara perfekt och bra, men blir aldrig det. nu i helgen har jag inte gjort mycket mer än varit hemma och ätit och sunkat mig och det har varit ganska skönt, men jag känner att det stundande historiaprovet ligger över mig och drar ner humöret. tur då att man har den fantastiskt fina historien att krypa in i, tack för den kompis.

och jag vill bara ta fram min magiska lilla trollstav och göra allt bra igen och sprida ett vackert och guldglittrande skimmer.

jag sitter och lyssnar på Evanescence, och om jag inte hade haft namnet framför mig på skärmen hade jag aldrig kunnat stava det rätt, och minns mig själv när jag var yngre. det är inte så att jag saknar det, för vem vill vara fjorton- femton igen och må dåligt och hata allt och alla?! eller, ganska likt dagen idag faktiskt. jag blev femton igen... på ett sätt men inte på ett annat och det här inlägget kommer inte ha någon röd tråd så om du inte är intresserad kan du ju bara sluta läsa. nu.

jag vet egentligen vad som utlöste dom jobbiga känslorna hos mig, men det var inte det - inte egentligen. hela dagen har jag gått omkring i ett litet grått moln med konstanst regn. visst, ibland har solen tittat fram men inte mycket och jag vet inte riktigt vad jag ska göra av alla KÄNSLOR ! dessa ständiga följeslagare som kastar pappersflygplan i mitt hår och spottar tuggummi i mitt ansikte och som verkligen inte vill lämna mig ifred. alltid med mig, alltid där för att förstöra eller göra livet bättre och lite lättare. och tivlet hemsöker mig, tvivlet på människor. jag är livrädd för att människor ska försvinna, för jag är så beroende av andra människors tankar och åsikter och .. allt. jag klarar mig inte själv. och någonstans, långt inne så är jag alltid förberedd på att bli lämnad, på att stå ensam kvar i ett mörkt rum och skrika. jag vet att det här bara låter som skrik och panik men jag vet inte ritkigt hur jag annars ska formulera det. och det är inte så allvarligt, men jag är rädd. och jag börjar känna att jag kanske måste sätta upp det här projektarbetet för att... jag måste våga det. våga visa något som jag har skrivit, något som JAG har skapat. utan att vara rädd för att alla kommer hata det och trampa sönder det.

Don't try to fix me, I'm not broken
Hello I'm the lie living for you so you can hide
Don't cry

gyllengula löv och doften av hav.

dagen har varit härlig och fylld av
sol, färgade och blixtrande vackra
löv och prat på bryggor och på
djurgården. jag kommer sakna
stockholm om jag reser nästa år.
jag kommer sakna det här.

fast, det försvinner ju inte
men just det här, skolprat och
aktuella saker, det försvinner
och ersätts av "minns ni"...

det kommer nog bli fint det med.


fredagkväll.

idag är det fredag och dagen har varit bra. en tidig morgon som inte gjorde min trötthet bättre, men jag kom upp och jag gick till skolan för en tre timmars lång lektion i ämnet s c e n i s k produktion följt av god lunch och trevligt prat (lite trevligt var det iallfall, och jag uppskattar skolan mer och mer känner jag, tror jag kommer sakna det sen, när vi tar studenten. Jag menar, att bara sitta och prata! det är det jag kommer sakna. och själva miljön och..och, ja. jag vet inte riktigt, nu tappade jag tråden.) sen filosofi med en rolig lärare som kom från Grekland och som hette, Spiridola. Det var ...intressant och fruktansvärt segt. fredagarna lär bli intressanta. och sen gott folk, sen skulle vi ha regi MEN, i brist på lärare fick vi sluta tidigare. något som jag inte tyckte illa om, för att sluta typ tre istället för halv sex var ganska populärt.

och nu sitter jag och lyssnar på musik och ser på en video på youtube med måns och jag känner att livet ligger framför. S t u d e n t en . skivan bokad idag och det är nog det snabbaste beslut som någonsin tagits i vår klass. (vi behöver inte nämna att typ inte hela klassen var där när vi röstade, men nu är det klart. Cafe Umbra blir fest)

hejdå.

håkan hellström

                                 image158
och till tonerna av hans musik kan jag vara mig själv och verkligen lyssna, höra, förstå. det är något speciellt. han är speciell och sin egen och. Ja, han är Håkan Hellström helt enkelt. helt f a n t a s t i s k .

heja söndag.

magen gör ont som tusan och jag går klädd i sunkiga mjukisbyxor och en urtvättad rosa tröja med Ior på - vilken härlig söndag.
dagen har spenderats inomhus med Lejonkungen, både på film och tv-spel. jag är helt värdelös på spelet, så jag och min lillasyster spelar vartannat liv, hon är väl ungefär lika dålig. jag är inte lika positiv som i gårdagens inlägg, men vad gör väl det.
aj min mage, aj ja. nu ska jag försöka se någon film eller eventuellt lägga mig och läsa.

heja söndag, heja.

och så älskar jag...

jag älskar tanken på att allt kommer att bli bra och att allt kommer lösa sig.
jag älskar regniga dagar när man bara kan gå runt i sunkiga och urtvättade kläder utan att det gör något.
jag älskar att bli ett med musiken jag lyssnar på.
jag älskar att läsa böcker.
jag älskar att se på skitprogram på tv och drömma om en annan verklighet.
jag älskar tanken på att det är söndag imorgon och jag kan sova så länge jag vill.
jag älskar också att det känns som om jag är ganska snygg i min nya frisyr och att jag nu ska försöka ha det utsläppt, för hey - det är ganska skönt att ha håret så.
jag älskar att prata i telefon med vänner.
jag älskar att jag kunde flytta min tandläkartid lååångt in i framtiden, för jag är livrädd för tandläkare.
jag älskar den kursiva stilen som det här inlägget är skrivet med.
jag älskar att jag är så positiv idag
(men kära läsare, vänj er inte.)
och så älskar jag dig ..

bästa dagen i mitt liv.

den här dagen är dömd att fortsätta i samma stil som den börjat, i rent och skärt misslyckande.
det började med att jag igårkväll ställde klockan på åtta, då skulle jag bara komma lite sent, en kvart eller så. men när klockan ringde imorse kände jag att jag var i behov av en sovmorgon och tänkte skita i klockans ringning och bara somna om. men, som den goda människa jag är tänkte jag att jag verkligen inte kan missa lektioner såhär, och jag steg upp. morgonen förflöt med frukost och tv-tittande och jag satte mig på bussen, hitills var allt frid och fröjd. men när jag närmar mig årstaberg ringer mobilen, Daniel, inget konstigt i det, men nu när han säger "Va, är du redan påväg?" börjar jag undra. och då visar det sig att vår första lektion är inställd och att vi börjar halv ett. det är nästan så att jag sprack av glädje (läs ilska). Så, en sovmorgon åt skogen och några timmar att slå ihjäl i skolan.

MEN, nu till det absolut bästa, toppen på isberget, kärsbäret på glassen. VI hade lektion !! ! tydligen var det så att dom ringt runt till typ alla utom några (läs mig) och sagt att lektioen var inställd, men då var det tydligen så att det var den andra lektioen som var det. så nu har jag inte bara missat en lektion, utan också varit i skolan utan att ha varit på lektionen och jag är så arg att jag inte kan skriva och dagen är dömd att misslyckas.


vi är förlorare, vi två.

om du vill ha mig, nu kan du få mig så lätt . en kväll med Håkan på gröna Lund - kan det bli bättre ?! och vi två sjutton år är ju det man minns och när alla ramlar så smälter man ju nästan ihop. och svetten blandades, och vi var i mitten av en hurricane, alla gungade i takt och den lilla ettriga småknodden framför mig med det långa ljusa håret, lyckades trampa mig på tårna kanske tjugo gånger innan jag flydde ifrån henne. (jag knuffade bort henne) och du är, verkligen, det finaste jag vet. Det här var verkligen, magiskt men tragiskt på samma gång. Länge kvar tills nästa gång, men still - en fantastisk kväll med ljuva toner och till och med regnet kände den förhäxande stämningen och väntade innan det föll ner på oss, glada och svettiga och lyckliga människor i åldern ung till gammal.

På diskotek, men jag tar allting på lek även en hemlighet
Ta mig till kärlek, ta mig till dans
Ge mig nåt som tar mig någonstans
för jag vill veta om kärlek finns

lalalalalalalättmjölk.

idag är det torsdag.
men om bara... en timme och fyrtiosju minuter det fredag. helg.
tänk vad jag kan räkna ut.

dagen idag har förflutit i ett ganska behagligt tempo. massa projektarbetsprat med daniel, massa kladdande i manus, massa strukna repliker, massa mat äten, massa (två) promenader avklarade, massa (fyra, varav jag betalade en) biljetter till ett Drömspel köpta, massa halväckliga muffins bakade, massa timmar (eller, iallfall några) framför datorn och tv:n.

och om bara en timme och fyrtiofyra minuter är det fredag. jag skulle kunna skriva massor om projektarbetet men jag orkar inte. hoppas på att det lyckas iallfall. det ska det nog. lite, kanske.

(jag har underhållit jeanette genom att "sjunga" på msn. det var kul. min rubrik är början på "låten".)

onsdag. idag.

och dagen, som iochförsig inte är slut än, resulterar i att jag sitter vid datorn, tänkande och kraftlös för att försöka komma på vad sjutton jag gjort den senaste tiden.
jag åt nyss.
och är supermätt.
en ganska naturlig följd.

dagen har varit lång och seg med massa mat och glass och paj och jag vet inte vad och nu är jag så mätt att jag nästan kräks. men bara nästan... jag har varit i skolan och haft historia och religion och arbetsmiljö&säkerhet och jag är trötttrötttrött. sen åkte vi en snabb sväng inom cafe och fikade och nu är jag taggad på ett drömspel. och jag vet inte varför jag fortsätter skriva blogg för jag orkar inte. det finns inget att säga. jag vill skriva bara, det är det jag gör. varför vet jag inte men jag skriver tills fingarna gör lite ont. (jag har väldigt låg smärttröskel)

hejdå.


min hjärna är död. eller, den sover.

idag har jag inte gjort så mycket.
verkligen... ingenting speciellt.
sett på tv, ätit och städat.
that`s it.

igår fyllde felicia år, det var trevligt. grattis grattis igen.
kvällen tillbringades i gröndal och i stan.
grattis grattis.

(nu är min hjärna så trött att den nästan skriker
något i stil med "GÅ OCH LÄGG DIG IDIOT,
SITT INTE OCH SKRIV BLOGG". och jag ska göra min
hjärna till viljes. godnatt)