laktosintolerant, jag ?!

jag har jätteont i magen.
och då menar jag, jättejättejätteont. (okej, det gör inte jättejättejätteont längre, men det har gjort och det gör fortfarande ont) jag är orolig att det kanske är som min lillasyster säger ( Liiinda, du är nog laktos allergisk) att jag är intolerant mot laktos och att jag därför inte kan äta yougurth?! dricka vanlig mjölk?! äta saker med mjölk i ?! GOSH! nej.

då hoppas jag nästa, shit vad sjukt det låter, att jag bara har fått en släng av magkatarr igen. men det gör förfärligt ont, som om någon hugger en i magen.

och pågrund av detta älskade och underbara magonda, så blev det en kort fika med matilda och inte till att träffa lite fler roligt folk, och halvroligt folk, på ett ställe vid kungsträdgården. och ja, det kändes lite trist för det hade säkert blivit trevligt. men nu njuter jag av en kväll hemma där jag vandrar omkring i mina högklackade skor och min nya finfina klänning i fint material som får mig att känna mig lite filmstjärneaktig. I like it.


All seems wasted now you comb your hair, while your eyes search for a backdoor to get out.



                 

jag älskar musik och jag önskar av hela mitt hjärta att jag verkligen verkligen verkligen kunde sjunga riktigt riktigt riktigt fint. just nu sitter jag och lyssnar på EF och mitt hjärta fylls av varje ton. jag älskar det !! jag älskar att höra rikrigt riktigt bra musik och sugas in i den, glömma alla bekymmer, skrika med i texterna, försvinna en stund. jag älskar det, så därför har jag spenderat en stund nu, med att leta upp bilder på några riktigt riktigt bra band och artister och lägga upp dem här. varför? jag vet inte riktigt. kanske för att visa att jag lever och andas och är, eller  bara för att jag vill visa hur sjukt snygga människor det finns. 

eller.. ja. nu ska jag återgå till min söndagskväll vars planer gick i kras när bussen inte kom och då jag struntade i att vänta tjugo minuter på nästa.  

jag är inne på msn och pratar med fyra kontakter.

ibland, eller typ hela tiden, så sitter jag på msn. alltså, jag sitter inte heela tiden på msn, men det här jag ska berätta om händer oftast, ibland, när jag sitter vid msn. men okej, jag sitter vid msn ganska mycket och jag vet egentligen inte varför. eller, det vet jag, men det känns lite onödigt.
iallfall.
när jag sitter på msn så ser jag på alla mina kontakter, och jag lovar att jag har ett par stycken, och jag tänker på att shit -. vilka av alla dessa människor känner jag. egentligen. och vilka vill jag prata med, skratta med, träffa ?!
och om jag är inne på msn, och inte pratar med någon så känner jag mig jättemisslyckad. som om jag inte har några vänner, även fast vännerlistan är full och tjugo kontaker är online. grejen är den att jag inte har något att säga. eller, det har jag väl, men egentligen inte. det blir ganska lamt om man bara ska fråga hur folk mår och få ett bra tillbaka, varför? OCH, vilka mår egentligen bra ! knappt hälften av dem man pratar med, knappt någon tror jag. det är sånt man slänger ur sig, på msn för att folk inte ska fråga mer. man är liksom inte tillåten att säga/skriva hur man mår. och, man kanske inte vill säga hur man mår till alla, men iallfall. jag har tänkt lite på det här.

och här sitter jag, och skriver i bloggen. för vilka?? till vilken nytta?? skit samma.

big girls don`t cry

jag sitter här, och jobbar för fullt med mitt projekarbete. eller, jag försöker. för att skriva manus det är svårt!

det jag egentligen ville skriva om var hur glad en gammal man gjorde mig och min vän igår. vi skulle gå på bio och se "Den man älskar " och när vi ska gå fram till biljettkassan så frågar en man oss om vi ska gå på bio. Jaa, säger vi och han räcker fram två biljetter och säger här. vi ler och tackar och är allmänt förvånade över dessa gratisbiljetter.
filmen var fantastisk.
jag älskar Jonas Karlsson.

tillbka till pjäsen.

ingen rubrik alls

snart har nästan hela helgen gått, men det gör inte mig något eftersom jag sen har l e d i g t , eller nästan, i två veckor. en veckas projketarbetsjobb följt av en veckas jobb. det skulle kännas toppen om jag verkligen var riktigt riktigt säker på mitt projektarbete, men det är jag inte och jag kan inte sluta prata om det.
igår fyllde Rosanna år och det var fest. eller, fest och fest. vi var med ett tag, och sen, efter en kort tur till burger King, somnade vi i matildas underbara säng som jag är kär i och som jag nästan skulle kunna skriva ett hyllningstal till. Jag ska försöka att låta bli.

just nu sitter jag och lyssnar på spektor och det är ett kärt återseende efter en paus på några veckor - det är något speciellt med den bruden !!!

(och det är ganska.. komiskt när man ser att det fakitskt är supermånga människor, okej ganska många, som läser min blogg men som inte kommenterar. schpännande. och när vissa av dessa personer klagar, i deras bloggar, över att det inte är några kommentarer, undrar jag vart dessa personers kommentarer finns i min blogg. vilket resonemang. nej, nu väntar vänner)


min dag

idag har jag lyckats med många saker. jag har:
- lyckats svälja en stooor godis som fastnade i halsen och täppte till mina andningsvägar.
- sträcka en muskel i foten.
- skriva lite i Boken.
- prata i telefon.
- Lyssna igenom nästan hela krisina från duvemåla.
- äta massa sötsaker.
- se sagan om konungens återkomst.
- gå en lång långpromenad.

en ganska lyckad dag! !

onsdagkväll.

jag är trött.
och lite irriterad.
och varm.

veckan som gått har kantats av tårar, skratt, mat och skavsår och jag vet inte riktigt vart jag står mitt i allt. visst, biobesöket i måndags var välkommet, men nu är min kassa ganska tom och jag har redan sagt att jag ska gå på bio tre gånger nästa vecka. med tre olika personer. men det ska gå. och på något sätt ska jag ha råd att gå ut i övermorgon, något jag inte känner hundra för men som nog blir kul när man väl är där och nu ska jag egentligen vara en våning ner och fira min syster som blir gammal idag, men jag kan och orkar inte för det här med att vara social kan bli riktigt jobbigt för mig ibland.
och jag börjar undra vart du finns i allt. vad jag ska göra åt livet. varför mina ögon läcker och varför livet inte alltid är lyckligt.

??

tandläkarskräck

jag lider av en ganska utbredd folksjukdom som i folkmun kallas tandläkarsräck. Det är inte en farlig sjukdom, den smittar inte, men den är jobbig för den som har den. Om man skulle slå upp den i något läkarlexikon är jag säker på att det skulle stå något som liknade det här:

tandläkarskräck : (tandus latium skrackos) drabbar dem som har oturen att ha en dålig tandläkare eller bara är rädd för att någon ska pilla och skrappa och borra i munnen på en.

jag har alltid fasat över att gå till tandläkaren, och det har inte blivit bättre med åren. När jag var yngre hade jag världens bästa tandkläkare som gav en klistermärken efter varje undersökning och som verkligen tog det lungt med borren. Sen slutade hon och jag fick en ny, inte alls lika snäll och fin, tandläkare utan en som verkade tycka det var kul att borra i mina tänder, kul att se paniken i mina ögon. (okej, jag överdriver, men det är så det känns när jag ligger i tandläkarstolen med en persons händer och en massa verktyg i munnen)

så idag var det dags för ett tandläkarbesök, något jag fasat över i några veckors tid. Jag tog min cykel och cyklade ner till mottagningen, och möttes av en glad och lite nervös tandsköterska som skulle undersöka mina tänder. och det gick smärtfritt, hon förstod min rädsla och berättade vad hon gjorde med alla tortyrredskap. Sen så kom en riktig tandläkare in, hej jag är tandläkarAndres, och kollade tänderna. Och det gick bra det med.

 men det värsta är, jag ska tillbaka dit på tisdag nästa vecka för att laga ett hål. och jag vill inte, för även om denna gång var fantastiskt lungt och jag slapp bita på naglarna, så gillar jag inte tandläkare. absolut inte. SLUTA GRÄVA I MIN MUN OCH BORRA I MINA TÄNDER, DOM GILLAR DET INTE !

ta mig till kärlek, ta mig till dans. ge mig något som tar mig någonstans !!!

idag är jag bara arg och irriterad och trött och jag vet egentligen inte vad jag ska, vill eller kan skriva. den här veckan har gått så fruktansvärt snabbt och det är skönt på ett sätt, men fortfarande - det går väldigt snabbt och snart är det julllov. men det har hänt vissa saker som gör att jag längtar till s t u d e n t e n ännu mer. jag hatar verkligen att vissa människor alltid måste vara jobbiga, alltid kommentera och vara allmäna idioter. dagen idag har varit så rörig och jobbig och känslouppslitande att det var skönt att komma hem och bara vara hemma. gå runt i mjukisbyxor och bara vara.

och jag orkar inte åka till gotland imorgon, men jag vet att det säkert blir kul när man väl är där men just nu så känner jag bara för en helg hemma, i sängen, under täcket med bra musik i hörlurarna. är mer sugen på en sån helg än den jag har framför mig.

ta mig till kärlek
ta mig till dans
ge mig nåt som tar mig någonstans !!!

____

att ta studenten är fett dyrt !!

helt sjukt, egentligen. flaket kostar typ åttahundra kronor per person, mössan kostar typ femhundra och och och, allt annat liksom. och nu är jag ansvarig för flaket och jag gillar inte alls det för jag gillar inte att ha ansvar och sånt för det ligger och trycker.

gaaaahh

___________________________________________________

dagen har spenderats i skolan, på bussen och i stan och den har varit förvånansvärt bra. sjyst gruppindelning på teatern, bra samarbete med manus och en härlig promenad med en vän - plus en liten vända in på burger för att se matilda in action, mycket ...roande?! nej.

så nu sitter jag här och tänker att det verkligen verkligen är höst och kallt och att löven är så fantastiskt fina i färgen, och så tänker jag på min vuxna kjol och fairtrade tröjan i rosa som jag gillar. det känns bra, livet känns bra för stunden ! heja heja.

(ingen rubrik)

idag är det lördag och I like it.
är trött och grinig och har just druckit en chaiLatte.
sitter och kollar lite flygbiljetter.
London i höst?
VarmtLandNågonstansLångtbort i sommar?

 - ja tack.

jag måste bara hitta ett jobb först..

det börjar bli höst och I like it.

och så sitter man här, igen. framför datorn som man egentligen inte tänkt hamna framför. eller, okej - visst. jag hade planerat det men endå. det är lite typiskt att man ALLTID hamnar här. på ett eller annat sätt. och oftast också vid bloggen, för att skriva ännu ett intressant inlägg så att mina käära vänner kan läsa om mitt liv.

men jag vet inte riktigt vad jag ska skriva. just nu håller jag på att skriva på mitt manus till projektarbetet och det går halvbra. just nu har jag ont i magen och ska snart gå. just nu ropar min syster från nedervåningen att hon minsann sätter på Aladdin nu även om jag inte kommer.

alla dagar går inte riktigt som man tänker sig...

Idag är det måndag och jag vet inte riktigt hur jag mår. Eller, jag har ont i foten, jag är trött och jag blir arg på mig själv för att jag ALLTID ska bli nervös när vi ska göra något på teatern nuförtiden. Jag förstår det inte. Eller, i grund och botten förstår jag ju, men jag har aldrig känt det såhär förut. Nu blir jag bara nervös och fnittrig och vill börja gråta för att jag inte kan prestera något bra ! något imponerande! något som kommer från mig ! något som betyder något!

Det går inte, och jag känner mig helt blockerad och jag vet inte vad jag ska göra åt saken. Jag vill bara att någon ska slå mig i huvudet så att jag slutar tänka så mycket på vad andra kommer tycka, och istället fokusera på det jag ska göra - spela. känna. andas. vara någon annan. Jag vill så mycket men kan så lite.