My alibi

My feet felt light for the first time in months
It was like you came walking across the room
Straight at me and then straight through me
And then stopped and stood still for awhile
I knew then that i'd been lonely for quite some time
And as we started to dance you gently took off my tear soaked coat
And let it fall heavy to the floor and then
We danced some more

When all is said and done
When all is gone and still just begun
I will be asked what i did with my time and why
Can you be my alibi
Cause i know i spent it dancing with you

I have been here before
These emotions are relived
It's like a joy deja vu
You have been walking along
With me for quite some time
But me with my deaf ear and blind sides
Both of these i turned against you
We all know that you're there
We all know

When all is said and done
When all is gone and still just begun
I will be asked what i did with my time and why
Can you be my alibi
Cause i know i spent it dancing with you

Said and done
Now all is gone and still just begun
What have i done with my time and why
You are my alibi
Cause i know
I know im dancing with you

/Blindside

tredje sjukdagen

tredje dagen jag är hemma för sjukdom.
och idag mår jag konstigt.
näsan känns som om det drar in ånga.
svårt att förklara.

angående det jag skrev igår, det var inte så allvarligt menat. bara för den stunden. för då orkade jag inte med alla krav jag har på mig och allt jag har att tänka på.

idag ska jag se disneyfilmer och äta chokladdigestive.

puss

sjuk.

idag är jag sjuk. och inte sådär sjuk som man kan vara bara för att vara hemma från skolan, sk. "fejksjuk".
jag är riktigt sjuk.
har ont i lungorna och hostar.
huvudet snurrar och dunkar och näsan sniffar
och det ligger en dimma framför ögonen och jag ser ut som kaos.

-inte kul alls.

så idag blir det te och sömn. och en lätt dos television och en hel del dator. lyssnar även på vackra blindsidelåtar för att orka överhuvudtaget (jag har tråkigt) fick råd av bästa kompisen att kolla på roliga videos på internet, men det är knappt att jag orkar göra det. men, ska göra det ändå, det kanske är roligt, eftersom det är roliga videos. L O G I K !

det regnar lite utomhus och jag måste säga att det är mysigt.


-Reflection is always brighter than shadow
                                                                               -Please come closer, cause my heart dosen`t touch yours anymore

nej.

jag är rädd att det börjar hända igen.
den där smygande känslan som slår till i maggropen.
men den får inte finnas där.
inte nu.
inte när jag för en gångs skull nästan kan stå utan att trilla.

och jag vill inte gå igenom det igen.
vill inte få fjärilar i magen eller bubblor i knäskålarna.

jag orkar inte.
det är för jobbigt...

.torsdag.

Jag vet inte vad jag ska skriva.
jag vet inte ens vad jag själv tänker.
 eller, det vet jag väl någorlunda iochförsig MEN jag kan inte sätta tankarna till ord eller formulera mina känslor till handlingar.

idag. har jag. ja,jag vet inte. jag har vandrat omkring, lekt med min mate, blåst blåsbubblor och varit rätt så glad.
och det var skönt.

men, känslan finns ändå kvar, en gnagande, frätande känsla som tar bort det goda och ersätter det med ett stort ekande tomrum som går från stortån och upp till öronsnibben. jag vill bara sätta mig ner på trottoaren, ta fram min mp3 och lyssna på musiken som talar till mig, lyssna till texterna vars ord beskriver en vardag som liknar min egen. blåsa såpbubblor i solgasset och tänka på dig. och dig. och andra. för jag vet inte vem "dig" är. är du den jag tror att du är eller är du någon annan?

             - . jag söker efter svaret, men jag hittar bara leksaken i flingförpacknigen. -

kulturama 2oo6

skola. igen.
det är med skräckblandad förtjusning jag närmar mig den gula skolbyggnaden. hade helst velat hålla min matilda i handen, men när färjan är försenad visar sig detta vara en omöjlighet. men, efter att ha mött klassen, kramats och utbytt den obligatoriska informationen om att man visst mår bra och att sommarlvoet varit bra är det dags för upprop. fast, uppropet är inget upprop utan består egentligen bara av rektor som står och pratar i en glappande mikrofon.

men sen. matilda står i foajen och mitt hjärta tar ett skutt. min älskade matilda, wow. inte för att jag inte tycker om många andra i klassen, men matilda är min matilda. det är outbyttbart.

dagen flyter på. jag orkar egentligen inte någonting alls, blir arg men då finns hon där och ger min hand en lätt tryckning eller en smällkyss på kinden. . och det går bra, jag lämnar skolan utan att avsky den alltför mycket första dagen. fasar inför tvåan men inser att jag nog kommer klara det. jag har ju matilda. och alla andra som jag vill umgås med, alla som jag tycker om. både i kulkturamahuset och utanför och långt borta. me like and love.

 men jag känner fortfarande en slags.. jag vet inte. tomhet?! jag saknar, jag längtar, jag hoppas men målet är otydligt och oklart. jag vet inte riktigt vad jag vill ha.. kan du visa mig det ? 

(
You Must Be Bleeding Under Your Eyelids"

Her pain is a fog that he inhales
Puts down the phone, neck suddenly stale
It's just another night with a sad different song
Heard from somewhere now she sings along
Turn the car-key, back out of the driveway
He sees her face and he closes his eyes
She still believes the lies

Pretty pretty eyes with a darker tone
Another hour in front of the mirror now all the scars are shown
They say lets have another toast lets sing another song
She tries but the vine is bitter and the words wrong
She still believe the lies

When you see yourself you're seeing red
And it makes you blind
You must be bleeding under your eyelids tonight
You wait for something to break the mold
And all i can do is wipe the blood from your eyes
You must be bleeding under your eyelids

One tear in the sink, swallow the next one
Now out of sight but not really gone
I put the key in the door don't walk to walk through
Hang on the handle for a second or two
As the door opens i feel your sadness from across the room
And now for your beauty i'm lost for words

When you see yourself you're seeing red
And it makes you blind
You must be bleeding under your eyelids tonight
You wait for something to break the mold
And all i can do is wipe the blood from your eyes
You must be bleeding under your eyelids

Wait for something to break the mold
Before your eyes fros old and cold
Keep your ears close to the ground
Don't move until you hear a sound)

seriöst, vilken låt !! me love .

kväll.

(oj. skrivit mycket blogg idag)

 med händerna kring den ångande tekoppen och invirad i mysfilten,
inser jag att en känsla av saknad har infunnit sig i mitt liv.
vart är du ?

.tankar.

jag vet inte vad jag ska skriva.
värmen är överhettande och jag är sjukligt trött. huvudet dunkar och lungorna värker, hostande och med dimmig blick försöker jag klara av dagarna. och det gör jag. no fråga om det.
men jag saknar det. jag saknar samtalet. jag saknar en lada på bristgränsen fylld av svettiga ungdomar som dans/hoppar till tonerna av Blindsides hjärtskärande låt "Nära". hur lycklig kan man få bli, hur mycket drömm kan man få insupa innan morgondagen kommer. jag älskade våra blåsbubblor. jag älskade våra randiga tröjor som inte var våra. jag älskade samtalen. med dig och dig och dig. under lyktorna sökte vi efter tjejen till smörpojken, under lyktorna pratade vi, på cafeet drack vi te för tio kr koppen (och du drack kaffe) och på dagarna irrade vi runt och gjorde mest ingenting. sov . åt. lekte. träffade grillJohan som kunde bemästra grillen skickligast av alla. 
jag saknar tältet och stämningen. jag saknar dig min vän, för du bor så långt borta. eldandet på gräset trots förbud, tändstickstuggande, familyforce5 skivan och gräsnudlar. saker jag aldrig kommer glömma. teet. leendet du gav mig som fick en lycklig känlsa att bubbla upp inom mig.

 det var du och jag och vi hade det fest. det var du och jag och vi snackade och lekte. det var du och jag som hoppade runt på konserterna i Ladan. det var du och jag som när vi inte förstod gjorde en kalle. det var vi.

jag tror DU vet vem du är.DU är två personer speciellt, men andra är invävda i allt det här.
ni får försöka hitta vart ni passar in i texten, för det handlar om er, och om livet. tack för frizon 2oo6.


hej,jag är trött.

sommarlovet börjar närma sig slutet och det är med skräckblandad förtjusning som jag inser att - oj, på tisdag tar ledigheten slut. men innan skolarbeten och betyg inflamerar mitt huvud, vill jag skriva några rader i bloggen. just in case liksom. man vet aldrig hur upptagen man blir när allt drar igång.

idag är det fredag tror jag. och jag är trött. tror alltid att om jag bara sover lite längre så ska jag vara mer utvilad, men jag tror inte så är fallet. om jag bara hade gått upp när jag vaknade vid niotiden. ÅH! urgh och argh.

 och nu fick jag just en dålig nyhet, jag som är så sjukligt morgontrött måste gå upp sjukligt tidigt för att komma till skolan HELA detta år. skiet.

frizon 2oo6

wow. Igår kom jag hem från Frizon, festival utanför örebro. och det var helt underbart även fast jag var och kände mig scabb hela tiden. typ.

 vi (mest jag och elin, men dock andra) gick runt och lallade, såg sjysta band som Blindside, Family Force 5, Unchained och Sarah kelly (inget band, men grymt bra), mm. åt, sov och lekte.

svårt att förklara egentligen, kändes bara som fest att vara där. 

 får berätta mert för dig någonannan dag. är för trött nu.

u-oas sommaren 2oo6

kom hem från ett otroligt underbart läger i förgårr. ungdomsoas i skövde.massa sköna människor,massa soft undervisning och härliga möten.
multisam,miniman,softgurra.
såpbubblor med dig.
vattenpistoler.
pernilla,johanna,linda,linnea och anna.
pratbubblande samtal om nätterna.
känslor.
en otroligt gripande kärlek.

        cool american som öppnade mina ögon.

härlig gemnskap-
berörande förbön.
framtids visioner.
stor ledare.
kramar.
människor.  



det går knappt att beskriva, fantastiskt!!! om du vill veta mer får du fråga.går knappt att besrklvia såhär på nätet..